Infolabbet

Utvecklar en målgruppsanpassad modell för utforskande av samhällsfrågor i syfte att främja kritiskt tänkande hos barn och ungdomar som inte har lust att granska information.

Kritiskt tänkande”, medie- och informationskunnighet (MIK) och källkritik ingår i läroplanen och framhålls som mycket viktiga delar. Många barn och ungdomar som använder sociala medier känner till att falsk information kan dyka i nyhetsflödet, men också i andra sammanhang såsom under samtal med kompisar eller i diskussioner i klassrummet. “Fake News” är numera ett vedertaget begrepp.

För att en uppmaning om “kritiskt tänkande” ska leda till en förändring i synsätt och handling, behövs en djupare förståelse hos eleven av varför kritikalitet är viktigt och hur informationsgranskning kan gå till i praktiken, liksom när ett kritiskt tänkande bör appliceras (Breakstone, Smith & Wineburg, 2019). Förståelsen för värdet av den kritiska reflektionen, kunskap om metoder och möjligheterna att lära sig mer om frågor som debatteras, skiljer sig mellan olika elever men förmodligen också mellan socioekonomiska grupper.

Vad betyder kritiskt tänkande för ungdomar?

I en enkätundersökning riktade till årskurs nio ställde Forskarhubben frågan:

För att kunna bedöma om något vi hör eller läser stämmer behöver vi ibland undersöka saken närmare, till exempel genom att hitta fler och tillförlitliga källor, undersöka vem som ligger bakom en hemsida, försöka förstå statistiska data eller olika typer av argument och bakgrunden till missuppfattningar. Skulle du vilja lära dig mer om hur man kan undersöka information närmare?

Av 44 elever svarade enbart tre personer att de vore intresserade. I en senare valbar fråga, som angav flera alternativ på hur man skulle kunna lära sig mer om kritiskt tänkande genom att granska särskilda frågor såsom hur reklam försöker påverka konsumenten, hur bilder och videor kan manipuleras för att visa något som inte har hänt eller hur konspirationsteorier och myter uppstår och sprids, uppvisades ett stort intresse för flera frågor. Detta kan indikera att intresset för källkritik är starkt förbundet med de frågor som metoderna tillämpas på eller hur informationsgranskning exemplifieras.

Forskarhubben avser att undersöka förutsättningarna för att forma en modell för möten mellan de som har god kännedom om faktagranskning och verktyg för källkritik och de som är nya och främmande för kritiskt tänkande och dess olika innebörder, med fokus på ämnen som ungdomar själva är intresserade av. Vår förhoppning är att en samskapande process och utveckling av material tillsammans med elever kan hjälpa oss att nå även de barn och ungdomar som kan ha svårt att tillskansa sig behövliga kunskaper hemma, eller som är ovana vid att ta del av samhällsdebatten och mer teoretisk orientering i samhällsfrågor.